TEKNOLOVESONG

Sjukdomstristess är den värsta tristessen.
Jag sitter hemma med en ask läkerol och hoppas på bättre tider.  Huvudet är gröt och jag är  segare än på länge. I dag gjorde jag et försök till att äta Findus frysta gulashsoppa, nu med bröd, det gick iget vidare. Soppan och dess hårda små potatisbitar tog bort min aptit helt. Det fick bli nudlar istället de kan man lite på, man vet vad man får.

Fredagen på den här helgen var dock väldig trevlig. Jag och Korre kurerade med vodka och hallonsaft för att sedan lyssna på SMK på högsta volym tills vi kände oss lagom borta. Satt av några timmar med Anna, Rebecca och Anders. Pratade om lagom pinsamma saker, samt att jag skrek säkert tio gången att INGEN fick ringa från skyddat nummer till min mobil på torsdag.

Det var hyfsat kallt att åka hem men jag hann lyssna på London rain ett antal gången, den fick mig något missmodig och ett tag övervägde jag att lägga mig på badrumsgolvet och hälla massa vatten över mig. Det glömde jag dock av så fort jag kom innanför dörren, istället slocknade jag ganska fort i min säng. När jag vakade dagen därpå var min röst borta.