LUST, LUST, LUST
The Raveonettes
Jag tycks ha dragit på mig en förkylning utan dess like som aldrig går över vilket i sin tur har lett till tre dagars missat jobb på dagis som i sin tur leder till ångest över att inte få några pengar som i sin tur har jag gjort att jag har jobbat tio timmar idag. Kontentan av detta är att jag är trött.
Under mina tre dagar hemma som sjukling ägnade jag mig åt främst tre saker, att dricka te, lyssna på The Raveonettes och att lyssna på Magnetic fields. The Raveonettes har just släppt sitt fjärde album i ordningen med titeln Lust, lust, lust och ja albumet är lika lustfyllt som titel själv. Kritikerna hävdar att the Raveonettes har storhetsvansinne och bara vill vara Jesus and Mary chain jag där emot tycker att albumet är en alldeles perfekt kombination av distade gitarrer och catchy popmelodier. Jag vill inte påstå att Lust, lust, lust är Raveonettes bästa album eftersom föregångaren Pretty in black får mig att gå mer upp i taket än denna men Lust, lust, lust bjuder fortfarande en mycket angenäm upplevelse för så väl öra som själ. The Raveonettes må vara danskar och så vida man inte anser att Aqua bidrog till den musikaliska utvecklingen så brukar ju inte Danmark kunna bjuda på speciellt uppseendeväckande band så det känns rätt skönt att The Raveonettes är undantaget. Att ett så välputsat band både till musik och image kunde gömma sig i Danmark känns nästan lite för bra för att vara sant, glöm den amerikanska indiescenen, glöm brittpopen, dansk 80 tals influerad pop är det nya.