TEKNOLOVESONG

The Cure - 4.13 Dream

Med blandade känslor satte jag på The Cures nya album 3.14 Dream, en del av mig hade hoppats på att de skulle ge upp att producera album vid det här laget för att åldras med värdighet och leva kvar i musikhistorien via sin långa rad av briljanta hits. En annan del av mig ville höra något nytt av dem för att få reda på om de kunde upprätthålla sina forna standard. År 2000 gav The Cure oss Blodflowers vilket jag anser vara ett av The Cures bästa album detta kan i och för sig bero på att det var det första albumet jag hörde av dem men Bloodflowers kan vara den destruktivapopens definitiva mästerverk. Sällan har man skådat längre lidelsefulla intron och texter mörkare än själva Luciadagens eftermiddag. Efter Bloodflowers dröjde det fyra år innan The Cure – The Cure gavs ut ett album som jag anser vara helt okej men ganska tråkigt, det har ett par bra spår men mest är det rätt segt och trist. Så i år 2008 hade jag förväntat mig en förbättring från The Cures sida. Jag hade hoppat på albumet som skulle ge det definitiva avslutet, albumet som skulle knyta samman bandets olika sound och ge oss något fullkomligt. Så vad möts jag då av? Jo låt efter låt som låter som dåliga plagiat på The Cures tidigare verk. Om man lyssnar riktigt noga kan man höra att det är the Cure men jag föredrar att dra öronen åt mig och låtsas som att jag inte hör. Jag vill inte låtsas om att ett av mina favoritband genom tiderna har misslyckats totalt och har gjort ett album som man ska vara grov i munnen helt enkelt suger! Det är enformigt, utdraget, tråkigt, det ger mig ingenting. Men eftersom det trots allt är The Cure vi talar om tänker jag nu radera albumet från min dator låtsas som att jag aldrig har hört det för att sedan återgår till att lyssna igenom deras tidigare tolv album.