TEKNOLOVESONG

Förlåt mig Frida för att jag har varit skeptisk mot dig, min bild av din musik var att den var lite för enkel lite för enformig och tråkig för min smak, att du var en singer songwriter i mängden som klinkade fram tröstlösa melodier vid ditt piano men ack vad fel jag hade! Efter att ha läst en lovordande recension av ditt nya album i DN gav jag efter och bestämde mig för att ge ditt nya album en chans och det är jag glad att jag gjorde! För vad mötte mig om inte en underbar röst, klockrena texter om allt från tvåsamhetens problematik till din kärlek till hästar.

Jag vet att jag må vara något efter med min hype av Silence is wild men albumet förtjänar all uppmärksamhet det kan få för det var ett tag sedan Svensk pop var så här bra. Söndagsångesten lägger sig när man hör Fridas sagolika röst tillsammans med körer, piano och poppiga slingor. Jag vill särskilt rekommendera en närmare lysning av spåren Dirty dancing som ger referenser till filmen Dirty dancing samtidigt som den berättar en kärlekshistoria från Fridas ungdom samt av London där Frida sjunger om sin hatkärlek till London. Sedan bör man givetvis inte glömma borta att nämna singeln från albummet Enemy whitin för även om P3 har spelat sönder den så är det fortfarande en oerhört vacker och pampig låt som är värd att lyssna på om och om igen vilket jag tänker fortsätta att göra hela hösten!